Sveaskog river Bergvattnets damm trots flerårigt lokalt motstånd

• Göran Hartman har under flera år drivit motstånd mot rivningen av Bergvattnets damm.
• Sveaskog planerar ändå att riva dammen, enligt Nerikes Allehanda.
• Frågan berör vattenflöden, naturvärden, fiske, friluftsliv och landskapsbild i Tiveden.
• Konflikten sätter statligt markägande mot långvariga lokala invändningar.

Bergvattnets damm i Tiveden ska rivas, trots att Tivedsbon Göran Hartman under flera år försökt stoppa planerna. I ett inslag där Nerikes Allehanda rapporterar beskriver Hartman varför han anser att dammen bör bevaras, men Sveaskog går vidare med rivningen.

Frågan är större än en enskild anläggning i skogen. I Tiveden hänger dammar, sjöar, bäckar och skogsbilvägar tätt ihop med jakt, fiske, vandring och hur marken faktiskt kan användas. När en damm försvinner ändras inte bara en konstruktion av trä, sten eller betong, utan också vattennivåer, strömhastigheter och strandkanter. För markägare och boende kan det betyda att invanda förhållanden försvinner; för besökare kan det förändra både framkomlighet och landskapsbild i ett område som marknadsförs just genom sin stillhet, sina vatten och sin skog.

Sveaskog är inte vilken markägare som helst, utan statens stora skogsbolag. När bolaget driver igenom en åtgärd av det här slaget väger dess bedömningar tungt, även när motståndet varit långvarigt på platsen. I den lokala konflikten ställs därför två olika synsätt mot varandra: den ena utgår från restaurering av vattenmiljöer och fri passage i vattendrag, den andra från att dammen redan blivit en del av platsens ekologiska och sociala verklighet. Hartmans kamp har pågått i flera år, vilket visar att frågan inte uppstått sent i processen eller som en tillfällig protest.

Det som nu blir avgörande är vad rivningen faktiskt gör med Bergvattnet och området runt omkring. Om vatten hålls tillbaka i dag kommer ett borttagande att ändra nivåer och flöden nedströms, med följder för strandzoner, bottnar och arter som anpassat sig till dagens förhållanden. Samtidigt är argumentet för dammrivningar ofta att vattendrag ska återfå ett mer naturligt lopp. Den praktiska effekten märks först på plats: i hur vattnet rör sig, vilka miljöer som blir kvar och om det som försvinner ersätts av något som boende och besökare faktiskt uppfattar som en förbättring.

För Tiveden är det här en konkret prövning av hur naturvård genomförs när staten själv äger marken och håller i verktygen. Göran Hartman har försökt rädda dammen i flera år. Nu avgörs frågan av grävskopor och vattennivåer.

Källor: Nerikes Allehanda