Tibro inför första insatsperson för kortare väntan vid olyckor

• En första insatsperson ska kunna nå olycksplatser före ordinarie styrka och inleda de första åtgärderna.
• Modellen används för att korta tiden mellan larm och faktisk hjälp på plats.
• Förändringen gäller inom Räddningstjänst Skaraborg och kan bli en referens även för andra mindre kommuner.
• För Karlsborg är frågan relevant där många dagliga resor sker på vägar som knyter ihop kommunerna i östra Skaraborg.

Tibro får nu en första insatsperson som ska rycka ut snabbare än en vanlig räddningsstyrka när olyckor och akuta händelser inträffar. Tibro kommun rapporterar att Räddningstjänst Skaraborg inför funktionen för att kapa tiden mellan larm och första hjälp på plats, i situationer där minuter kan avgöra för brandförlopp, sjukvårdsinsatser eller säkring av en olycksplats.

En första insatsperson är inte en full räddningsstyrka utan en ensam resurs som kan vara framme tidigt, skapa lägesbild och påbörja åtgärder innan fler fordon och mer personal anländer. Det kan handla om att inleda livräddande insatser, bedöma brandrisk, spärra av trafik eller ge larmcentral och efterföljande styrkor en tydligare bild av vad som väntar. För mindre kommuner blir den typen av lösning ett sätt att fylla luckan mellan heltidsbemannade stationer och deltidsstyrkor som först måste kallas in. Den praktiska effekten mäts inte i nya byggnader eller fler stationer, utan i hur många minuter som försvinner ur väntan efter att larmet gått. Just de minuterna är ofta de dyraste att förlora när en brand fortfarande går att begränsa eller när en svårt skadad person ännu inte fått hjälp.

För Karlsborgsbor är nyheten inte bara en Tibrofråga. Många rör sig dagligen på vägar mellan kommunerna för arbete, handel och skolresor, och räddningsberedskapen i grannkommunerna påverkar därför också den faktiska tryggheten utanför den egna tätorten. Räddningstjänst Skaraborg arbetar över kommungränser, och när en del av förbundet kortar sin första insatstid blir det samtidigt ett test av hur långt en smidigare larmkedja kan bära i glesare delar av Skaraborg. Modellen visar också hur förbund ofta försöker pressa fram snabbare första respons utan att samtidigt bygga upp full bemanning på varje ort, något som kräver betydligt större och mer varaktiga kostnader. Om Tibros lösning ger tydlig effekt i skarpa lägen lär frågan komma tillbaka även i andra mindre kommuner där invånarna förväntar sig snabb hjälp men underlaget för större stationer är begränsat.

Det Tibro nu får är alltså inte mer tyngd i första minuten, utan snabbare närvaro. När larmet går kan skillnaden ligga i att någon redan är framme medan resten fortfarande är på väg.

Källor: Tibro kommun